Igår frågade Anna mig om jag kunde vara barnvakt åt Ronia från 1 till 3 ungefär idag på dan. Först sa jag nej. Eller jag tvekade o sa att jag känner mig så stressad av att göra saker innan jag börjar jobba, jag vill bara ta de lugnt innan jobbet. Men jag börjar klockan fyra på eftermiddagen! Kom på mig själv hur dum o lat jag var så jag ändrade mig o sa att det är klart jag kan va. Det är inte konstigt att jag är så omotiverad till att göra saker när jag aldrig gör nåt. Jag jobbar bara 75 % o nuförtiden jobbar jag nästan aldrig extra heller. Jag har världens bästa tider för jag börjar bara tidigt en gång i veckan, en dag varannan helg och en tisdag var fjärde vecka. Betyder alltså att jag måste gå upp tidigt 7 dagar i månaden. Vafan gör jag de resterande ca 24 dagarna? Jag sover bort hela morgnarna o sen sitter jag här. I min lägenhet. Jag går ingentstans jag bara sitter här, till o med på samma jävla plats i soffan. Jag har inte ens haft nån teve de senaste tre månaderna. De kanske inte är den bästa sysselsättningen iofs men det är fan så mkt mer stimulerande än att bara sitta rakt upp o ner o vänta på att nån ska komma hit o göra mig sällskap i mitt sittande.

Det är inte okay.